Elda bastun rätt till midsommar

Nyheter 15.06.2026, 09:10
När en vedeldad bastu värms upp på rätt sätt gynnar det både den egna hälsan och miljön.

Vedeldad bastu är en viktig midsommartradition för många finländare. Se dock till att du värmer bastun så att utsläppen av hälsofarliga ämnen blir så små som möjligt. Helsingforsregionens miljötjänster HRM ger fem tips för att värma bastun med lägre utsläpp.

Målet är färglös rök från skorstenen

Vedeldning ger alltid upphov till hälsofarliga partiklar och cancerframkallande PAH-föreningar som kan tränga djupt ner i lungorna. När veden brinner dåligt uppstår mångdubbelt mer skadliga utsläpp än när den brinner väl.

”Färgen på röken från bastuns skorsten visar om du eldar rätt. Om röken är mörk eller brun är utsläppen stora. Målet är att få röken färglös”, säger HRM:s luftvårdsexpert Nelli Kaski.

När röken från skorstenen är färglös värms bastun med så små utsläpp som möjligt.

Utsläppen kan variera mångfalt beroende på eldningssätt

Genom sitt eget sätt att värma bastun kan man påverka utsläppens storlek.

”Om man lär sig att tända sin vedeldade bastuugn på rätt sätt minskar utsläppen betydligt. Utsläppen från samma bastuugn kan alltså vara mångdubbla beroende på hur man eldar”, säger Kaski.

Elda endast torr ved

Det är avgörande vad man lägger i bastuns eldstad.

”Elda endast torr ved i eldstaden, inte avfall. Förbränning av avfall ger upphov till stora mängder partiklar, kolmonoxid och PAH-föreningar, som alla är skadliga för hälsan. Att bränna avfall kan också försämra ugnens skick”, säger Kaski.

Bastuugnar hör till de eldstäder som har högsta utsläpp. Ungefär hälften av Finlands partikelutsläpp kommer från vedeldning i hushåll, och bastuugnarnas andel av dessa utsläpp är betydande. Nya vedeldade bastuugnar är i allmänhet mer utsläppssnåla än gamla.

Fem tips för bastubad med lägre utsläpp

Kaski ger fem tips för hur du värmer bastun med så små utsläpp som möjligt:

  1. Ta först bort gammal aska.

  2. Använd små vedträn i början så att veden tänds snabbt. Bra tändmaterial är stickor, en liten mängd björknäver samt vedbaserade tändkuber.

  3. Elda endast torr ved. Lägg aldrig avfall i eldstaden, såsom korvförpackningar, mjölkkartonger eller engångskärl.

  4. Elda i flera omgångar. Fyll inte eldstaden helt. Börja med små vedträn och öka storleken mot slutet. Lägg till ny ved först när lågan avtar.

  5. För en god förbränning behövs lagom med luft. Förbränningen ska vara jämn, inte kvävande med för lite luft. Den får heller inte vara för kraftig och brusande. Reglera lufttillförseln enligt instruktionerna för din egen bastuugn.

Se fler tips om vedeldning på HRM:s webbplats hsy.fi/eldarent.  

Information om luftföroreningar

  • Finpartiklar bildas främst från trafikens avgaser, gatudamm och vedeldning. De transporteras även långväga till huvudstadsregionen. De anses särskilt skadliga eftersom de tränger djupt ner i lungorna. Små barn, äldre och personer med hjärt- och lungsjukdomar är mest känsliga.

  • Benso(a)pyren tillhör PAH-föreningar som bildas vid ofullständig förbränning. Förhöjda halter förekommer särskilt i bostadsområden med mycket vedeldning. Trafikens bidrag är litet. Benso(a)pyren och många andra PAH-föreningar ökar cancerrisken.

  • I huvudstadsregionen är halterna av kolmonoxid i utomhusluften numera låga. Halterna kan däremot vara höga inomhus när man använder en egen eldstad eller om rök från grannar tränger in i bostaden. Kolmonoxid orsakar syrebrist, vilket är särskilt skadligt för personer med hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar eller anemi samt för äldre, gravida och nyfödda. Förhöjda halter orsakar symtom på kolmonoxidförgiftning, såsom huvudvärk, illamående och svaghet. Inandning av kolmonoxid i stora mängder kan vara livshotande.

Mer information:

Ämnen:
Luftkvalitet
,
Luftkvalitet och klimat
,
HSY-botti