Dålig luftkvalitet genom avgaser från trafiken minskar – gatudamm och vedeldning är fortfarande en utmaning i huvudstadsregionen
Enligt HRM:s mätningar har luftkvalitetsolägenheterna från trafikens avgaser minskat. Avgashalterna minskade en aning vid mätstationerna i huvudstadsregionen år 2023 jämfört med året innan. Gatudamm och utsläpp från vedeldning försämrar fortfarande luftkvaliteten tidvis.
Avgaserna minskar i takt med att bilbeståndet förnyas
Helsingforsregionens miljötjänster HRM övervakar luftkvaliteten i olika typer av miljöer på olika håll i huvudstadsregionen. Enligt mätningarna minskade kvävedioxidhalterna från avgaser år 2023.
– Avgashalterna minskade förra året vid alla våra mätstationer för luftkvalitet. Förnyelse och elektrifiering av bilbeståndet minskar ytterligare kvävedioxidhalterna i framtiden, säger Saija Korhonen, luftvårdsexpert vid HRM.
Enligt HRM:s mätningar har EU:s årliga gränsvärde för kvävedioxid inte överskridits vid någon av stationerna för övervakning av luftkvaliteten under de senaste åren. Däremot överskrids Världshälsoorganisationen WHO:s strängare årliga riktvärde för kvävedioxid vid nästan alla mätstationer.
Gatudamm är en utmaning både längs gator och leder
Inandningsbara partiklar, det vill säga gatudamm, försämrar luftkvaliteten i huvudstadsregionen, särskilt under torra vårdagar. I fjol överskreds gränsvärdet för inandningsbara partiklar i trafikmiljöer vid flera av HRM:s mätstationer. Gränsvärdet får överskridas högst 35 dagar per år. På Tavastehusleden uppmättes flest dagar som överskred gränsvärdet, 29 dagar. På Backasgatan i Helsingfors centrum var det 27 sådana dammiga dagar.
– Även om det fanns mest gatudamm i luften på våren, uppmättes flera dammiga dagar längs livligt trafikerade gator och leder även på hösten när säsongen med vinterdäck började. Dubbdäck sliter på asfaltytan och producerar klart mer gatudamm än friktionsdäck, säger Korhonen.
EU:s gränsvärde per dygn för inandningsbara partiklar har inte överskridits någonstans under de senaste åren. Däremot överskrids WHO:s strängare dygnsriktvärde på alla platser med livlig trafik.
Vedeldning försämrar luftkvaliteten i småhusområden
Vid vedeldning bildas bland annat finpartiklar och svart kol, dvs. sot, vilka är skadliga för hälsan. Genom korrekt vedeldning kan man dock avsevärt minska utsläppen från eldningen.
– Förra året uppmätte vi förhöjda halter av finpartiklar och sot i småhusområden, särskilt på kvällstid. Halterna steg ibland högre under vindstilla frostiga kvällar än i områden med livlig trafik under rusningstid, säger Korhonen.
Vedeldning ger också upphov till PAH-föreningar, till exempel benso(a)pyren, som ökar risken för cancer. I småhusområden uppmättes halter av benso(a)pyren som låg såväl vid som under målvärdet. Halterna varierar mycket mellan och inom småhusområden. Väderförhållandena har också stor inverkan på halterna.
HRM publicerar i juni 2024 rapporten Luftkvalitet i huvudstadsregionen år 2023. Man kan följa luftkvaliteten i huvudstadsregionen och i övriga Nyland i realtid på adressen hsy.fi/sv/luftkvalitet
FIGUR. Årshalterna av kvävedioxid vid olika mätstationer för luftkvaliteten år 2005–2023. Halterna har sjunkit under EU:s årsgränsvärde, men WHO:s årsriktvärde överskrids vid nästan alla mätstationer.
Information om luftföroreningar
- Kväveoxider i inandningsluften kommer från utsläpp i trafiken, särskilt från dieselbilar och tung trafik. Mest skadlig för hälsan av kväveoxiderna är kvävedioxid. Vid höga halter av den drar luftrören ihop sig och ökar symtomen i luftvägarna, särskilt hos barn och astmatiker.
- De inandningsbara partiklarna är till största delen gatudamm som trafiken lyfter upp och som kan vara skadlig för hälsan. En höjning av gatudammhalter minskar välbefinnandet särskilt för personer med sjukdomar i andningsvägarna.
- Svart kol, dvs. sot frigörs i luften vid ofullständig förbränning. De centrala utsläppskällorna i huvudstadsregionen är direkta avgasutsläpp, vedeldning i eldstäder, fartygstrafik och fjärrtransport. På ytan av sotpartiklar som frigörs i luften vid förbränning finns hälsoskadliga organiska föreningar, såsom PAH-föreningar, andra organiska föreningar och metaller.
- Finpartiklar uppkommer huvudsakligen av utsläpp i trafiken och vid vedeldning. Dessutom transporteras de till huvudstadsregionen från områden utanför landets gränser. Finpartiklar anses vara särskilt skadliga för hälsan, eftersom de tränger djupt in i lungorna. De som är mest känsliga för hälsorisker från luftföroreningar är små barn och äldre människor, samt personer med andnings- och hjärtsjukdomar.
- PAH-föreningar, som benso(a)pyren tillhör, bildas genom ofullständig förbränning. Förhöjda halter av benso(a)pyren förekommer särskilt i bostadsområden med många hus som värms upp med ved. Trafikutsläpp har liten inverkan på PAH-halterna. Benso(a)pyren och många andra PAH-föreningar ökar risken för cancer.
Närmare upplysningar:
Hälsoskador genom luftföroreningar - HRM
Reglering av luftkvaliteten - HRM