Luftvård 40 år

År 2023 firades 40-årsjubileum för HRM:s övervakning av luftkvaliteten. HRM och dess föregångare SAD har mätt luftkvaliteten i huvudstadsregionen sedan år 1983.

Helsingforsregionens miljötjänster HRM ansvarar för uppföljningen av luftkvaliteten i huvudstadsregionen och övriga Nyland. Våra uppgifter omfattar också kommunikation om luftkvalitet samt forskning, planering, utbildning och upplysning om luftvård. Vi utför luftvårdsarbete i omfattande samarbete med städer samt institutioner inom forskning och expertis. På så sätt har vi tillsammans främjat förbättringen av luftkvaliteten och åtgärdernas genomslag i huvudstadsregionen.

Uppföljningen av luftkvaliteten inleddes i Helsingfors under andra hälften av 1970-talet med mätningar av svaveldioxid (SO2), totalt suspenderade partiklar (TSP) och bly (Pb). I början baserades luftvården på hälso- och sjukvårdslagstiftningen och sköttes av hälsovårdsmyndigheterna.

År 1982 trädde den första luftvårdslagen i kraft i Finland. Då beslutade SAD-städerna enhälligt att de uppgifter i övervakning, planering, utbildning och upplysning som den nya luftvårdslagen förutsätter ska koncentreras till Huvudstadsregionens samarbetsdelegation SAD. Luftvårdsuppgifterna antecknades också som sådana i SAD-lagen som trädde i kraft år 1985. 

Från och med år 1983 överfördes Helsingfors stads luftkvalitetsmätningar till SAD. Ett team på två personer samt mätutrustning som använts av staden överfördes då från staden till SAD. Under 1980-talet utvidgade SAD mätningarna av luftkvaliteten utöver Helsingfors även till andra städer i huvudstadsregionen, då mätningarnas regionala täckning förbättrades och antalet mätstationer ökade.

På 1990-talet diversifierades nätverket för övervakning av luftkvaliteten genom att öka mätningar i trafikmiljöer. Mätningar av koncentrationen av inandningsbara partiklar (PM10) utvecklades genom att införa kontinuerliga analysatorer. I internationella undersökningar påvisades finpartiklar vara mycket skadliga för hälsan, och även i huvudstadsregionen inleddes uppföljning av finpartiklar (PM2,5) år 1997 (se bild nedan).

Nuförtiden övervakar HRM:s luftvårdsenhet luftkvaliteten i realtid vid både permanenta och mobila mätstationer. De permanenta stationerna visar den långsiktiga utvecklingen av luftkvaliteten och de mobila enheterna förmedlar information om luftkvaliteten i olika typer av områden, till exempel i småhusområden eller längs huvudvägar och gator. Luftkvaliteten mäts också med separata indikativa sensorer och passiva uppsamlare av kvävedioxid (NO2).

Under årens lopp har övervakningen av gasformiga föroreningar diversifierats och mätningar av partiklar har utvecklats i storlek till allt mindre partiklar. Mätningarna har också fått stöd av andra uppföljningsmetoder, såsom spridningsmodellering och luftkvalitetsprognoser.

Vår karttjänst (på finska) tillhandahåller huvudstadens mätstationer för kvävedioxid genom tiderna samt årsmedelvärden för kvävedioxid sedan år 2004.

Hur har luften i huvudstadsregionen utvecklats under årens lopp?

I början försämrades luftkvaliteten i huvudstadsregionen oftare än för närvarande. Lokala föroreningar orsakades av fastighetsspecifik uppvärmning med olja och kol, energiproduktion och trafik.

Framför allt svavelutsläppen har minskat kraftigt. I slutet av 1980-talet började tyngdpunkten i luftvård flyttas från uppföljning av svaveldioxid till trafikavgaser (kväveoxider, kolmonoxid, partiklar).

Minskningen av svaveldioxidhalter har påverkats av:

• Minskning av fastighetsspecifik uppvärmning med olja och kol och övergång till fjärrvärme
• Byggande av utrustning för avsvavling för kraftverk, övergång till lågsvavliga bränslen och ökad användning av naturgas
• Minskning av svaveldioxidutsläpp från biltrafiken, främst i början av 1990-talet
• Skärpning av utsläppsnormerna för sjöfarten år 2010 och 2015, och tack vare dessa har svavelhalterna i hamnarna fortsatt att minska klart på 2000-talet

Kvävedioxidhalterna har minskat betydligt i utsläppen från vägtrafik under årtiondenas lopp, och i huvudstadsregionen har halterna minskat med cirka 80 procent mellan år 1990 och 2021. Detta förklaras av utvecklingen av bilbeståndet mot mindre utsläpp. Under de senaste åren har den accelererade elektrifieringen av bilbeståndet i huvudstadsregionen bidragit till att minska utsläppen. År 2020 var 15 procent av de registrerade bilarna i huvudstadsregionen helt eldrivna och 20 procent hybridbilar. Förnyelsen och elektrifieringen av bussbeståndet i Helsingforsregionens trafik (HRT) har också en betydande roll i de minskade avgasutsläppen i huvudstadsregionen. Elbussarnas andel av HRT:s prestanda i busstrafik, det vill säga körda kilometer, var år 2018 en procent, och år 2023 är andelen 34 procent.  

Nuförtiden andas vi i allmänhet ren luft i huvudstadsregionen och på andra håll i Nyland. Under årens lopp har vi fått bra kontroll över utsläpp som försämrar luftkvaliteten. Problemet idag är främst gatudammet som ibland kan leda till dålig eller till och med mycket dålig luftkvalitet nära gator eller vägar med livlig trafik.

Även vedeldning i liten skala försämrar luftkvaliteten i huvudstadsregionen och Nyland, särskilt i småhusområden. Användningen av ved i småhus ökade i Finland från 1980-talet, tills den började plana ut på 2010-talet och även utsläppen från vedeldning i liten skala började minska. Enligt HRM:s invånarenkäter kommer användningen av trä i småhus att vara oförändrad eller öka något i huvudstadsregionen. Samtidigt förtätas småhusområdenas samhällsstruktur, vilket kan öka rökriskerna vid vedeldning.

Avgasepisoden år 1995 gav upphov till en luftkvalitetsjour

Under mellandagarna julen 1995 inträffade en allvarlig luftkvalitetsepisod i huvudstadsregionen, som orsakades av avgaser från trafiken. Kvävedioxidhalterna från trafiken nådde mycket höga nivåer under flera dagar på grund av ogynnsamma väderförhållanden. Hittills har luftkvaliteten i huvudstadsregionen övervakats främst under tjänstetid, men händelsen skapade ett behov av att övervaka luftkvaliteten noggrannare även under veckoslut och semestertid. Då grundades luftkvalitetsjouren, som verkar i HRM:s luftvårdsenhet och nuförtiden betjänar invånare, myndigheter och media under normala förhållanden på vardagar under tjänstetid.

Långväga transporter av luftföroreningar då och nu

Markbränder har uppkommit regelbundet på vårarna utanför Finlands gränser och orsakat rökproblem även i huvudstadsregionen.

Avbränningar och markbränder i Östeuropa våren 2006 orsakade en lång period av fjärrtransporter. I maj utbröt dessutom en brand i VR:s lager i Helsingfors centrum, som spred rök i luften i flera timmar i Helsingfors centrumområde.

De värsta rökproblemen som orsakats av markbränder i huvudstadsregionen inträffade i augusti 2006. En rökfläkt korsade Finska viken från sydost, vilket ledde till att halterna av finpartiklar i Helsingfors steg över 20 gånger högre jämfört med det normala i augusti. Röken var tidvis mycket kraftig i huvudstadsregionen och fick oroliga invånare att kontakta myndigheterna. Det var en intensiv verksamhet även i HRM:s luftkvalitetsjour.

Till följd av vårens och sommarens exceptionellt svåra situation utarbetade Helsingfors stad en beredskapsplan för svåra rökepisoder och kraftiga fjärrtransporter, och finpartiklar lades till som en del av det luftkvalitetsindex som utvecklats av HRM (SAD) och som fortfarande används i uppföljningen av luftkvaliteten.

Efter år 2006 försämrade markbränderna i Ryssland andningsluften i huvudstadsregionen betydligt även under somrarna 2010 och 2012.

Än i dag syns fjärrtransport i viss mån i luftkvaliteten i huvudstadsregionen. Det är sedvanlig transport av i synnerhet finpartiklar som orsakas av trafik, energiproduktion, industri och vedeldning i Central- och Östeuropa. Problem orsakas ibland även av skogs- och markbränder. Det är möjligt att påverka minskningen av fjärrtransport främst genom internationell lagstiftning, vilket kräver långsiktigt arbete.

Kommunikation och arbete i intressentgrupper ökar medvetenheten om luftkvalitet

Utöver skärpta lagstadgade krav har även invånarnas intresse för information om luftkvalitet ökat med tiden. SAD/HRM har svarat på dessa behov bland annat genom att grunda den första webbplatsen för luftkvalitet redan 1996. Sedan dess har information om luftkvalitet i realtid och luftkvalitetsindex i huvudstadsregionen varit tillgängliga för alla på nätet. Innehållet på HRM:s nuvarande webbplats för luftkvalitet är omfattande och betjänar både invånare och yrkesverksamma. Utöver webbplatsen publiceras information om luftkvalitet dagligen i medierna, numera särskilt i elektroniska medier. Det finns en ökande efterfrågan på begriplig lokal information om luftkvalitet i realtid.

Viktiga intressentgrupper utöver invånare och media är de som arbetar med planläggning och trafikplanering, universitet, forskningsinstitut, ministerier samt luftvårdsmyndigheter i andra länder.

Framtidsutsikter

Man har arbetat mycket i Finland och huvudstadsregionen för att förbättra luftkvaliteten, men arbetet fortsätter och kraven skärps ännu mer. Förståelsen för luftföroreningarnas hälsorisker har ökat och man löser utmaningar bland annat inom ramen för det nationella luftvårdsprogrammet. Trafik, gatudamm och vedeldning kommer att vara viktiga teman i luftvårdsarbetet även i framtiden.

Även om halterna av luftförorening i Finland ligger under gränsvärdena, är luftföroreningar fortfarande den största miljöhälsorisken. Luftföroreningar orsakar hälsorisker även vid låga koncentrationer. HRM har redan i årtionden bedrivit forskningssamarbete av hög kvalitet, där man utvecklar övervakningssystemet och kommunikationen om luftkvaliteten i huvudstadsregionen samt producerar information för stadsplaneringens och luftvårdsarbetets behov.

Framsteg har också gjorts när det gäller utvecklingen av mätinstrument, särskilt mätning av partikelformiga luftföroreningar. Tack vare ny teknik är det möjligt att mäta allt mindre partiklar ända ner till ultrafina partiklar och antalet partiklar. Att mäta små partiklar är viktigt, eftersom de är skadliga för hälsan. Med tanke på luftvård är det nödvändigt att fortsätta utveckla sensortekniken som gör det möjligt att övervaka luftkvaliteten allt noggrannare.

Genom att göra information om luftkvalitet mer användbart och intresseväckande kan man öka människors medvetenhet om luftkvalitet. Målet är att tillhandahålla information om lokal luftkvalitet i realtid samt prognoser för behoven hos invånare, myndigheter, institutioner och företag.

Luftvård kräver ett aktivt samarbete mellan olika parter, så att luften vi andas bevaras ren för alla även i framtiden. Asukkaiden ja tiedotusvälineiden lisäksi tärkeitä sidosryhmiä ovat kaavoituksen ja liikennesuunnittelun parissa työskentelevät, yliopistot, tutkimuslaitokset, ministeriöt sekä muiden maiden ilmansuojeluviranomaiset.

Läs mer:

• HRM:s mätningsnet: https://www.hsy.fi/sv/luftkvalitet-och-klimat/luftkvaliteten-nu/matstationerna-for-luftkvalitet-i-huvudstadsregionen/ 
• Luftföroreningarnas hälsoskador: https://www.hsy.fi/sv/luftkvalitet-och-klimat/luftfororeningarnas-halsoskador/ 
• Luftföroreningskoncentrationer: https://www.hsy.fi/sv/luftkvalitet-och-klimat/luftkvaliteten-nu/luftfororeningskoncentrationer/