Trafikens avgaser minskar i huvudstadsregionen – gatudamm och rök från vedeldning kvarstår som utmaningar

Enligt HSY har de luftkvalitetsproblem som orsakas av trafikens avgaser i huvudstadsregionen minskat under 2024. Halterna av avgaser har sjunkit något, men gatudamm och utsläpp från vedeldning försämrar fortfarande luftkvaliteten periodvis. Det nya luftkvalitetsdirektivet skärper gränsvärdena. I nuläget skulle de nya gränsvärdena överskridas på grund av gatudamm, så det är viktigt att satsa mer på att bekämpa gatudamm.
Avgaser minskar när fordonsparken förnyas
Enligt mätningar av Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) minskade halterna av kvävedioxid från avgaser i huvudstadsregionen år 2024.
– Halterna av avgaser minskade förra året vid alla våra luftkvalitetsmätstationer. Förnyelsen och elektrifieringen av fordonsparken kommer att fortsätta minska halterna av kvävedioxid i framtiden, säger Hanna Manninen, chef för HRM:s luftvårdsenhet.
EU:s nuvarande årsgränsvärde för kvävedioxid har inte överskridits vid någon av HRM:s luftkvalitetsmätstationer under de senaste åren. Halterna ligger också under det nya, strängare gränsvärdet. Däremot överskrids fortfarande Världshälsoorganisationens (WHO) ännu strängare årsgränsvärde i trafikintensiva miljöer i huvudstadsregionen.
Gatudamm orsakar utmaningar både vid gator och vägar
Inandningsbara partiklar, det vill säga gatudamm, försämrar luftkvaliteten i trafikintensiva miljöer. År 2024 uppmättes flest dagar med överskridna gränsvärden på Industrigatan i centrala Helsingfors, totalt 19 dagar. Gränsvärdet får överskridas högst 35 dagar per år. WHO:s strängare riktvärde överskreds i stor utsträckning i trafikmiljöer.
– Även om det fanns mest gatudamm i luften på våren, uppmätte vi också flera dammiga dagar vid livliga gator och vägar på hösten när vintersäsongen började. Dubbdäck sliter på asfaltytan och producerar betydligt mer gatudamm än friktionsdäck, säger Manninen. Genom att föredra friktionsdäck istället för dubbdäck skulle man kunna minska uppkomsten av gatudamm under vintern, fortsätter hon.
De nuvarande gränsvärdena för inandningsbara partiklar överskrids inte i huvudstadsregionen. I det nya direktivet skärps dygnsgränsvärdet för inandningsbara partiklar och antalet tillåtna dammiga dagar halveras. För närvarande skulle det nya gränsvärdet överskridas i många trafikintensiva miljöer.
– Skärpningen av gränsvärdet för gatudamm innebär stora utmaningar vid trafikintensiva vägar och gator. Det är viktigt att satsa mer på dammbekämpning för att vi ska nå under gränsvärdet före år 2030, säger Manninen.
I det nya luftkvalitetsdirektivet har dygnsgränsvärdet för inandningsbara partiklar skärpts och antalet tillåtna överskridningsdagar har halverats.
Vedeldning försämrar luftkvaliteten i småhusområden
Vedeldning ger upphov till hälsofarliga finpartiklar och svart kol, men med goda förbränningsmetoder kan utsläppen minskas. HRM mätte även förra året förhöjda halter av finpartiklar och svart kol i småhusområden, särskilt under lugna frostkvällar.
Vid vedeldning bildas också PAH-föreningar som ökar risken för cancer. De uppmätta halterna i småhusområden i huvudstadsregionen har i allmänhet legat under det nuvarande målvärdet, som framöver blir ett nytt bindande gränsvärde.
Information om luftföroreningar
- Gränsvärden definierar de högsta acceptabla hälsobaserade halterna av luftföroreningar. Om gränsvärdet överskrids måste kommunen utarbeta och genomföra luftvårdsplaner för att komma under gränsvärdet.
- Kväveoxider i inandningsluften kommer från trafikens utsläpp, särskilt från dieselbilar och tung trafik. Kvävedioxid är den kväveoxid som orsakar mest hälsoskador. Vid höga halter drar den ihop luftrören och ökar andningssymptom, särskilt hos barn och astmatiker.
- Inandningsbara partiklar består till största delen av gatudamm som virvlas upp av trafiken och kan vara skadligt för hälsan. Förhöjda halter av gatudamm försämrar särskilt välbefinnandet hos personer med andningssjukdomar.
- Finpartiklar bildas främst från trafikens och vedeldningens utsläpp. Dessutom transporteras de till huvudstadsregionen från utlandet. Finpartiklar anses vara särskilt skadliga för hälsan eftersom de kan tränga in i lungornas perifera delar. De mest känsliga för hälsoskador från luftföroreningar är små barn och äldre samt personer med andnings- och hjärtsjukdomar.
- Svart kol, eller sot, frigörs i luften vid ofullständig förbränning. De viktigaste utsläppskällorna i huvudstadsregionen är direkta avgaser, vedeldning i eldstäder, sjöfart och långväga transport. På ytan av sotpartiklar som frigörs i luften vid förbränning finns hälsofarliga organiska föreningar, såsom PAH-föreningar, andra organiska föreningar och metaller.
Lisätietoa
- Gatudamm
- Tips för vedeldning: Elda rent
- Luftföroreningarnas hälsoskador
- Reglering av luftkvaliteten
- Friktionsdäck
- Chef för luftvårdsenheten Hanna Manninen, hanna.manninen@hsy.fi