Halterna av luftföroreningar minskade i huvudstadsregionen – ny årsrapport publicerad

År 2025 var luftkvaliteten i huvudstadsregionen i huvudsak god eller tillfredsställande, enligt HRM:s färska luftkvalitetsrapport. Halterna av flera luftföroreningar fortsatte att minska liksom under tidigare år. Det nya luftkvalitetsdirektivet ställer strängare mål för den luft vi andas. Utsläpp från gatudamm och vedeldning minskar långsamt och förblir en utmaning.

Trafikens avgaser minskade, men gatudamm är fortfarande en utmaning

Trafikens avgaser minskade, men gatudamm är fortfarande en utmaning
Under det senaste året minskade särskilt de luftkvalitetsproblem som orsakas av trafikens avgaser ytterligare i huvudstadsregionen.

"Halterna av kvävedioxid från avgaser sjönk vid alla HRM:s mätstationer. Elektrifieringen av fordonsparken och den ökande andelen lågutsläppsfordon syns tydligt i förbättrad luftkvalitet, säger vår luftvårdsspecialist Saija Korhonen."

Förutom avgaser orsakar trafiken också gatudamm. Gatudamm bildas av slitage på vägbanan, malet sandningsmaterial samt däck- och bromsslitage. Dubbdäck sliter asfaltens yta och producerar betydligt mer damm än friktionsdäck.

"Inandningsbara partiklar, dvs. gatudamm, försämrade luftkvaliteten särskilt i trafikintensiva miljöer på våren och i slutet av året när vintersäsongen började. Flest dammiga dagar förekom längs Ring III i Vinikkala samt i Helsingfors centrum på Industrigatan och Gustaf Vasas väg, berättar Korhonen."

EU:s gränsvärden för luftföroreningar har inte överskridits under de senaste åren i huvudstadsregionen. Däremot överskrids Världshälsoorganisationens (WHO) riktvärden fortfarande i stor utsträckning, särskilt för kvävedioxid och partiklar.

Vedeldning försämrar luftkvaliteten i småhusområden, särskilt vid kallt och vindstilla väder

Förra året mätte vi hur vedeldning påverkar luftkvaliteten i småhusområden i Mosabacka i Helsingfors, Fågelberga i Esbo och Lövkulla i Vanda.

"I småhusområden ökade vedeldningen halterna av finpartiklar och svart kol särskilt under kalla, vindstilla kvällar, då nivåerna var högre än i trafikintensiva miljöer, säger Korhonen."

Vedeldning ger också upphov till bens(a)pyren, som tillhör PAH-föreningarna. De högsta halterna uppmäts i småhusområden under vintermånaderna. Förra året låg halterna under EU:s nuvarande målvärde.

"Med goda eldningstekniker kan utsläppen minskas avsevärt. Utsläppen från dålig förbränning är mångdubbelt större jämfört med effektiv eldning av torr ved i en bra eldstad. Utsläpp från vedeldning påverkar människors hälsa avsevärt eftersom de uppstår i bostadsområden och sprids i den lokala luften, säger Korhonen."

Nytt luftkvalitetsdirektiv skärper kraven och ökar mätningar av ultrafina partiklar

I år införs det nya EU-direktivet om luftkvalitet i nationell lagstiftning, vilket avsevärt skärper nuvarande gränsvärden. De strängare värdena kräver ytterligare åtgärder, särskilt för att minska utsläpp från gatudamm och vedeldning.

"Gatudamm förblir den största utmaningen för luftkvaliteten. För att nå de skärpta gränsvärdena till 2030 måste åtgärderna för att minska dammet intensifieras ytterligare, konstaterar Korhonen."

Det nya direktivet innehåller också krav på mätning av ultrafina partiklar, det vill säga partiklar mindre än 100 nanometer, som mäts som antal i luften. HRM har redan gjort indikativa mätningar på över 20 platser.

"De högsta årsmedelvärdena av partikelantal har uppmätts nära trafikleder, i livligt trafikerade gatukanjoner och vid flygplatsen. I hamnar och i deras närhet ökar utsläpp från fartyg, trafik och arbetsmaskiner halterna. I småhusområden är halterna oftast relativt låga, säger Korhonen."

Det finns ännu inga rikt- eller gränsvärden för ultrafina partiklar. Syftet med mätkraven är att öka förståelsen för deras förekomst i olika miljöer så att rikt- och gränsvärden kan införas i framtiden.

Rapporten Luftkvaliteten i huvudstadsregionen 2025 finns att läsa på:

 hsy.fi/ilmanlaatujulkaisut

Information om luftföroreningar

• Kväveoxider i inandningsluften härrör från trafikens utsläpp, särskilt från dieselbilar och tung trafik. Av kväveoxiderna orsakar kvävedioxid de största hälsoeffekterna. Vid höga halter drar den ihop luftrören och ökar luftvägssymtom, särskilt hos barn och astmatiker.

• Inandningsbara partiklar består till största delen av gatudamm som virvlas upp av trafiken och kan vara skadliga för hälsan. Förhöjda halter av gatudamm försämrar särskilt välbefinnandet hos personer med luftvägssjukdomar.

• Finpartiklar uppstår huvudsakligen från trafikens avgaser, gatudamm och utsläpp från vedeldning. Dessutom transporteras de till huvudstadsregionen från områden utanför landets gränser. Finpartiklar anses vara särskilt skadliga för hälsan eftersom de kan tränga in ända till lungornas perifera delar. De mest känsliga för luftföroreningarnas hälsoeffekter är små barn, äldre personer samt personer med andnings- och hjärtsjukdomar.

• Svart kol, dvs. sot, frigörs i luften vid ofullständig förbränning. De viktigaste utsläppskällorna i huvudstadsregionen är direkta avgasutsläpp, vedeldning i eldstäder, sjöfart och långväga transport. På ytan av sotpartiklar som släpps ut vid förbränning finns hälsofarliga organiska föreningar, såsom PAH-föreningar, andra organiska ämnen och metaller.

• Bens(a)pyren hör till PAH-föreningarna som bildas vid ofullständig förbränning. Förhöjda halter förekommer särskilt i bostadsområden med omfattande småskalig vedeldning. Trafikens inverkan på PAH-halterna är liten. Bens(a)pyren och många andra PAH-föreningar ökar risken för cancer.

• I luften mäts partiklarnas antalhalt utöver den traditionella masshalten. I stadsluften beskriver antalhalten särskilt väl ultrafina partiklar från närliggande avgasutsläpp, vilka kan tränga in ända till de yttersta delarna av luftvägarna. De viktigaste utsläppskällorna i huvudstadsregionen är fordon och arbetsmaskiner samt sjö- och flygtrafik.

• Gränsvärden definierar de högsta tillåtna halterna av luftföroreningar baserade på hälsorisker. Om ett gränsvärde överskrids ska kommunen utarbeta och genomföra luftvårdsplaner för att underskrida gränsvärdet.

• Världshälsoorganisationen WHO:s riktvärden är rekommendationer för halter av luftföroreningar som styr miljömyndigheternas stadsplanering och beslutsfattande.

Länkar:

Luftkvalitet nu
Tips för vedeldning
Trender i luftföroreningshalter
Öppna data