Större genomslag i städernas arbete för cirkulär ekonomi

Överkonsumtion av naturresurser ökar förlusten av biologisk mångfald och värmer klimatet. Detta är grundorsaken till behovet av en övergång till cirkulär ekonomi (bl.a. Nikula 2022). Vårt nuvarande linjära ekonomiska system har möjliggjort och till och med uppmuntrat ekonomisk tillväxt genom överkonsumtion av naturresurser på kommande generationers bekostnad. En systemisk förändring i vår verksamhet är nödvändig med tanke på hela vår civilisations existens.

Återvinning av avfall är inte en tillräcklig åtgärd för cirkulär ekonomi, utan varje process i samhället måste granskas ur den cirkulära ekonomins perspektiv, och framgångsrika försök med cirkulär ekonomi måste etableras som en del av den grundläggande verksamheten. En stärkning av livscykeltänkandet är en viktig del av övergången till cirkulär ekonomi. Verksamhetsmodeller som är billiga idag, men som ökar kostnaderna för kommande generationer, måste överges så snart som möjligt. Kommunerna måste därför också granska sin beredskap att förlänga återbetalningstiderna för investeringar och acceptera en högre investeringskostnad vid upphandlingstillfället, om projektet enligt miljökonsekvensbedömningar uppnår betydande fördelar och lägre kostnader under livscykeln (Myllymaa m.fl. 2022).  

Cirkulär ekonomi som akademiskt begrepp är fortfarande ungt, men forskningen kring den utvecklas starkt (Vanhamäki 2021). Åtgärder för cirkulär ekonomi beskrivs ofta med hjälp av ett fjärilsmönster som utarbetats av Ellen MacArthur-fonden, där åtgärdernas genomslag ökar när man närmar sig de inre kretsloppen (Myllymaa m.fl. 2022). Till exempel återanvändning av material för sitt ursprungliga syfte är i ett inre kretslopp än återvinning, och underhåll och delning av saker är i sin tur i ett inre kretslopp än återanvändning av materialet.

Vissa experter anser till och med att ekologisk hållbarhet är en förutsättning för att uppnå ekonomisk och social hållbarhet (bl.a. Levett 1998, refererad i källan Vanhamäki 2021). På senare tid har man börjat tala om donutekonomi. Enligt den är utvecklingen hållbar endast om människors välbefinnande uppnås inom de gränser som bestäms av naturresursernas tillräcklighet och ekosystemens funktion. I en donutekonomi betraktas ekonomin som ett verktyg för att uppnå sociala och miljömässiga mål.  Till exempel en liten kommun där invånarantalet minskar, men där man förverkligar en naturnära livsstil, kan klara sig bättre enligt donutekonomins indikatorer än en storstad som har en högre levnadsstandard, men som påskyndar konsumtionen. Då möjliggör fungerande basservice och andra strukturer i välfärdssamhället invånarnas välbefinnande oberoende av deras inkomstnivå. (Jyväskylä universitet 2022.)

Tillämpningen av donutekonomi på lokal nivå har bara börjat. Amsterdam har dock som pionjär använt sig av modellen och även Köpenhamn har beslutat att upprätta en plan för att tillämpa modellen i sin egen verksamhet. I Tammerforsregionen har verktyget använts för att bedöma ekologisk och social hållbarhet. (Doughnut Economics Action Lab 2022.) I Jyväskylä har man utformat ett finskspråkigt verktyg för att skapa ett stadsporträtt enligt modellen. (Jyväskylä universitet 2022.)

I kommunerna har man efterlyst konkretion och bevis på åtgärder som har störst genomslag för cirkulär ekonomi (bl.a. Antikainen m.fl. 2022) och ibland har ideologin om cirkulär ekonomi kritiserats (bl.a. Satuli 2019). Utmaningarna med mätning och bristen på gemensamma mål och indikatorer för kommunerna gör det svårt att identifiera de viktigaste åtgärderna för helheten, särskilt på regional och stadsnivå (Metsänranta & Weckman 2021; Antikainen m.fl. 2022). Detta får dock inte bromsa genomförandet av åtgärder som har som syfte att stoppa överkonsumtionen av naturresurser. Även enligt försiktighetsprincipen måste man sträva efter att förebygga riskerna för miljöföroreningar, även om man inte kan vara helt säker på karaktären och omfattningen av de negativa konsekvenserna för miljön.

Städer är koncentrationer av konsumtion

I städerna koncentreras konsumtion, men å andra sidan är olika resurser som lösningarna kräver också koncentrerade till städer (Jokinen 2021). Enligt visionen i Finlands färdplan för cirkulär ekonomi 2.0 aktiverar och sporrar städerna år 2025 företag, samfund och invånare som verkar i området till cirkulär ekonomi. Städerna fungerar bland annat som strategiska ledare, planerare av markanvändning, beställare, kunder, investerare, entreprenörer, tillståndsmyndigheter, verkställare och utvecklare av avfallshantering och energiförsörjning, och i alla dessa roller kan de främja den cirkulära ekonomin. (Myllymaa m.fl. 2022; Sitra 2019.)  

En av de viktigaste åtgärderna för cirkulär ekonomi i städerna är främjandet av upphandling enligt cirkulär ekonomi, vilket visar gott exempel för andra aktörer och framför allt stärker marknaden för cirkulär ekonomi (Jokinen 2021; Vanhamäki 2021). Även försök med cirkulär ekonomi som aktivt utvecklats och genomförts av städer kan aktivera och främja till exempel förnyande av företagsverksamheten, lösningar för delningsekonomi, kreativ medborgarverksamhet, nyanvändning av lokaler och sociala innovationer (Ritschkoff & Schönach 2021; Myllymaa m.fl. 2022).  

Det finns utmaningar i att verkställa övergången till cirkulär ekonomi även i kommuner som är pionjärer, trots åtgärder som redan vidtagits för cirkulär ekonomi (Antikainen m.fl. 2022, Jokinen 2021). Därför är det viktigt att dela med sig av lärdomar från exempel på cirkulär ekonomi och fallstudier av dessa. Även om det sällan finns tillgängliga lösningar vars resultat med säkerhet skulle vara tillämpliga på alla städer och områden, fungerar exemplen i vilket fall som helst som inspiration och sporrar andra att agera (Vanhamäki 2021).  

Allmänna rekommendationer för städer för att främja cirkulär ekonomi 

Tänk så att staden är en del av en större helhet 

För att cirkulär ekonomi ska lyckas är det nödvändigt att bevara ett övergripande och globalt perspektiv. Effektkedjorna sträcker sig nästan alltid över ett större område än en region eller stad. Således kan effekt och framgång i ett område leda till problem någon annanstans, vilket betonar vikten av global systemförståelse. (Vanhamäki 2021.) 

Integrera cirkulär ekonomi till en del av stadens verksamhet 

Cirkulär ekonomi kan betraktas som en utvecklingsväg som erbjuder stadsutvecklingen ett helt nytt sätt att kombinera stadens näringspolitiska och miljöpolitiska mål (Jokinen 2021). Huvudfokus kan också ligga på att förena miljö- och socialpolitik enligt modellen donutekonomi. 

Den cirkulära ekonomin måste ingå i stadens strategi, synas i ledningens engagemang och spänna över branscher. Genomförandet förutsätter ett etablerat kontinuum, då kedjade ansökningar om finansiering och försök inte ensam räcker. (Antikainen m.fl. 2022.) Ett konkret sätt att stärka genomförandet är att fördela resurser för en samordnare av cirkulär ekonomi, som ser till att den cirkulära ekonomin uppmärksammas i förvaltningens olika processer och i den tidiga planeringen av investeringar och beslut (Myllymaa m.fl. 2022). 

Dela upp förändringen och identifiera områdets särdrag 

Eftersom övergången till cirkulär ekonomi är en stor systemisk förändring är det nödvändigt att dela upp förändringsvägen i faser och delmål per delområde. I finska städer har man som delområden i basverksamhet i cirkulär ekonomi vanligen listat industriella symbioser och områden med cirkulär ekonomi, delningsekonomi, livsmedel, byggande, stadsutvecklingsprojekt och återvinning av jordmaterial. Utöver basverksamhet måste städerna identifiera sin egen specifika potential för cirkulär ekonomi, vilket har starkt samband med områdets särdrag; näringsstrukturen, kunnandet och de viktigaste materialflödena i området. Städerna bör ha en färdplan för cirkulär ekonomi där man identifierar särskild potential för cirkulär ekonomi, fastställer mål, enas om ansvar för genomförande och planerar verkställandet alltid i enlighet med den senaste tillgängliga kunskapen. (Jokinen 2021.) Tips för att upprätta ett åtgärdsprogram som stöder strategin finns bland annat i den här handboken.

Håll programmen uppdaterade 

Verkställande och uppföljning av handlingsplaner för cirkulär ekonomi kan upplevas vara utmanande i städer och regioner, bland annat på grund av för höga mål och mätmetoder som fortfarande utvecklas (Vanhamäki 2021). Tills vidare måste man segla den cirkulära ekonomins skepp medan det byggs. Forskningsdata uppdateras dock nu i snabb takt, så det är också nödvändigt att hålla färdplaner och åtgärdsprogram uppdaterade (Jokinen 2021). 

Möjliggör cirkulär ekonomi i stadsplanering 

Den största nyttan av att beakta cirkulär ekonomi i planeringen av markanvändning skulle vara så tidigt som möjligt i planläggningen. Man har till exempel fått goda erfarenheter inom landskapsplanering av att placera industriella funktioner med stora volymer, såsom centrum för cirkulär ekonomi, på ett logistiskt förnuftigt sätt och med beaktande av andra former av markanvändning. Först bör man dock upprätta tydliga och enhetliga riktlinjer och kriterier för funktioner som är lämpliga för området i detaljplanen som är markerat för cirkulär ekonomi. På generalplanens nivå kan man till exempel påverka en hållbar hantering av markmassor genom att möjliggöra mellanlagringsområden och identifiera platser för slutdeponering. Den mest centrala plannivån för att främja lösningar för cirkulär ekonomi är dock detaljplanen där den cirkulära ekonomin kan främjas med antingen vägledande eller föreskrivande åtgärder, inklusive krav på cirkulär ekonomi till exempel i anvisningar för byggmetoder och villkor för tomtöverlåtelse. (Myllymaa m.fl. 2022.) 

Genomför offentlig upphandling enligt cirkulär ekonomi 

Städerna kan för sin del till exempel införa delningsekonomiska lösningar i sina egna upphandlingar eller öppna sina egna resurser och kunskap för öppen användning. Särskilt i större städer har delningsekonomiska lösningar och affärsverksamhet främst i anknytning till boende, inkvartering och samanvändning av bilar snabbt blivit vanligare. (Myllymaa m.fl. 2022.)  

Upphandling enligt cirkulär ekonomi förutsätter ofta kännedom om marknaden samt dialog. I materialval och upphandlingskriterier kan man främja möjlighet till underhåll, bearbetning, återanvändning, återvinning och oskadlighet. Många upphandlingskriterier som främjar hållbarhet (såsom EU GPP och miljömärket) främjar också den cirkulära ekonomin. Offentliga instanser kan också genomföra pilotprojekt såsom användning av återvunna textilfibrer och på så sätt ge viktiga referenspunkter för aktörer inom den cirkulära ekonomin. (Alhola m.fl. 2022.) 

Det lönar sig att börja upphandlingar enligt cirkulär ekonomi i de upphandlingar som förbrukar mycket naturresurser, orsakar mycket miljöpåverkan och har störst potential att förbättra materialeffektiviteten i produktionen (Myllymaa m.fl. 2022). Även en begränsad mängd material är ett bra argument för att söka en lösning för cirkulär ekonomi. Branscher som förbrukar naturresurser är bland andra byggsektorn, processindustrin, livsmedelskedjan och rörlighet (Myllymaa m.fl. 2022). Som de mest kritiska produkterna och värdekedjorna för hållbarhetsutmaningen har man identifierat elapparater och elektronisk utrustning, batterier och fordon, förpackningar, plast, textilier, byggnader, livsmedel, vatten och näringsämnen (Europeiska kommissionen 2020). I slutändan måste dock hållbarhet ligga till grund för alla upphandlingar (Myllymaa m.fl. 2022). Ömsesidigt lärande mellan olika upphandlande enheter är viktigt. (Alhola m.fl. 2022.) 

Läs mer  (på finska)

Handbok för upphandling i cirkulär ekonomi, innehåller bl.a. upphandlingsexempel och ett ramverk för perspektiv som stöd för bedömningen av upphandlingens inverkan (s. 28–30) samt tips för att förbereda upphandling och upphandlingskriterier (s. 39–41).
Handbok Så här bygger vi cirkulär ekonomi 
Upphandlingsguide Användning av trä i offentligt byggande

Upprätthåll samarbets- och innovationsförmåga  

Regionalt främjande av cirkulär ekonomi förknippas ofta till exempel med en strategi för smart specialisering, och innovationsförmåga anses vara en nyckelfaktor även för att hitta lösningar för cirkulär ekonomi. En offentlig aktör som ansvarar för verkställandet av strategin (t.ex. förvaltningen i en stad eller ett område) kan skapa en god grund för innovationsförmåga genom att påskynda samarbetet mellan företag, forskningsinstitut och invånare mot lösningar för cirkulär ekonomi. (Vanhamäki 2021.) 

Det är viktigt att identifiera och engagera rätt intressentgrupper i planeringen och genomförandet av övergången till cirkulär ekonomi för att säkerställa effekten. En uppifrån och ned-strategi hjälper till att identifiera de områden som ska prioriteras, men de mest relevanta aktörerna på gräsrotsnivå måste också vara med i utarbetandet av till exempel färdplaner och åtgärdsplaner. (Vanhamäki 2021.) 

Ge invånarna information, undervisning och tjänster i cirkulär ekonomi 

En förändring av konsumtionsvanorna är en nödvändig del av övergången till cirkulär ekonomi, varför kommunikation och undervisning som riktas till stadsborna får en viktig roll (Vanhamäki 2021). Kommunerna måste ge invånarna information samt involvera och engagera invånarna i övergången till cirkulär ekonomi. Delningsekonomin kan göras bekant för kommuninvånarna genom att utvidga bibliotekens verksamhet. Kommunen kan också dela information om tillgängliga utlånings- och reparationstjänster. (Myllymaa m.fl. 2022.) Till exempel städerna i huvudstadsregionen har placerat över 300 tjänster i cirkulär- och delningsekonomi på den gemensamma servicekartan, som man hittar med ett sökord. Kommunerna kan också ta upp temat hållbar konsumtion i småbarnspedagogik och skolor. Till exempel Sitra, Motiva och HRM erbjuder material som stöder detta. 

Använd verktyg 

Projekt och projektfinansiering kan användas som verktyg för att stödja genomförandet av strategin, till exempel för att ordna praktiska experiment, underlätta beredningen av en strategiprocess eller för att upprätthålla internationellt samarbete (Vanhamäki 2021). Avtal som grundas på frivillighet, såsom Green deal, ger städerna möjlighet att främja den cirkulära ekonomin och få vägledning till exempel av sakkunniga på nationell nivå. Verktyget Grön faktor underlättar för sin del samordningen av cirkulär ekonomi och naturvärden i detaljplaneringen (Myllymaa m.fl. 2022). 

Information om finansieringsmöjligheter och verktyg i cirkulär ekonomi finns till exempel på den omfattande webbplatsen Cirkulär Ekonomi Finland.  

Jämför, nätverka och kommunicera aktivt  

I städer är det bra att vara medveten om hurdana lösningar som har genomförts i andra liknande städer och att eftersträva gemensamma utvecklingsprojekt med liknande städer. Därför är det bra om städerna deltar och kommunicerar sina egna åtgärder i nätverk inom sektorn samt ser till att rätt personer är med i nätverken (Antikainen m.fl. 2022). På nationell nivå utbyts god praxis till exempel i tävlingen Kommunernas bästa gärningar inom cirkulär ekonomi och nätverket Cirkulär Ekonomi Finland. KEINO-kompetenscentrum hjälper till att utveckla upphandlingskunnande inom hållbarhet och innovation och ger upphandlande enheter exempel på internationella upphandlingserfarenheter. Internationellt nätverkande är också viktigt. Europeiska unionens CCRI (Circular Cities and Regions Initiative) strävar efter att öka synergierna mellan projekt och initiativ, sprida information och lyfta fram bästa praxis. Nylands område deltar i initiativet som ett pilotområde. 

Samarbeta även regionalt 

Regionalt samarbete inom åtgärder för cirkulär ekonomi kan göra det möjligt att centralisera nödvändiga investeringar. Förbrukningen av naturresurser är regionalt differentierad, vilket ökar betydelsen av bredare regionala mål och fastställande av fördelning av arbete och bördor. Även arbete med exempelvis attitydförändring kräver mycket stödmaterial och utbyte av information och erfarenheter. (Antikainen m.fl. 2022.) 

Till exempel i huvudstadsregionen är funktioner som centraliserats till HRM, såsom kommunal avfallshantering och rådgivning om detta för invånarna samt informationsproduktion om cirkulär ekonomi, bra exempel på regionalt samarbete inom cirkulär ekonomi. Under ledning av HRM har man också utvecklat verktyget SeutuMassaför regional samordning av städernas markmassor samt upprättat ett gemensamt Program för hållbart stadsliv för regionen. Programmet har bland annat identifierat projektidéer inom olika delområden i cirkulär ekonomi. I bakgrunden finns behovet att undvika avvikande praxis och förvaltningsmässiga kriterier i samband med införandet av nya verksamhetsmodeller i storstadsregionen, vilket skulle kunna orsaka konflikter som bromsar hållbar affärsverksamhet och konsumtion (HRM 2021).

Målet en huvudstadsregion med cirkulär ekonomi, var befinner vi oss?

I huvudstadsregionen har städerna redan förbundit sig att främja den cirkulära ekonomin på strategisk nivå. I Helsingfors är målet en kolneutral cirkulär ekonomi år 2050 (en snabbare tidsplan i Helsingfors för målet kolneutralitet år 2030) och Vanda strävar efter hållbar användning av naturresurser och att främja och genomföra cirkulär ekonomi år 2030. Esbo bereder en färdplan för cirkulär ekonomi i slutet av år 2022, och Grankulla har som strategi att användningen av naturresurser år 2035 styrs av en kultur av delningsekonomi och cirkulär ekonomi. Esbo och Helsingfors har också förbundit sig till deklarationen om cirkulär ekonomi Circular Cities Declaration som omfattar Europa. Strategierna, färdplanerna och åtagandena omfattar många temainriktade och åtminstone delvis planerade delmål och åtgärder med verktyg för uppföljning. Gemensamma teman i strategierna och åtagandena är byggande, offentlig upphandling, delningsekonomi och (med undantag för Grankulla) näringsverksamhet i cirkulär ekonomi.  

Viljan, de första planerna och verktygen för uppföljning av åtgärder för att främja den cirkulära ekonomin finns redan i huvudstadsregionen. Städer och regionala aktörer har vidtagit konkreta åtgärder, till exempel pilotprojekt för att främja cirkulär ekonomi. Dessutom belönades till exempel Vanda för det bästa åtagandet för hållbar utveckling år 2022 (bl.a. Green deal för hållbar rivning fanns med), och Helsingfors och Esbo är pionjärer när det gäller att ansluta sig till frivillig Green deal för cirkulär ekonomi, där man strävar efter att hitta de mest effektiva åtgärderna för att främja den cirkulära ekonomin tillsammans med experter och forskningsinstitut. Helsingfors, Esbo och Vanda har också varit med och styrt lanseringen av initiativet Nylands dal för cirkulär ekonomi . 

I sin nya strategi vill HRM spela en ännu mer aktiv roll som regional samordnare, utvecklare och påverkare genom kunskap i cirkulär ekonomi och svara på medlemsstädernas behov. Målet är att stärka regionens cirkulära ekonomi både genom att effektivisera de egna processerna och främja regionalt samarbete. Huvudstadsregionen är en växande metropol med 1,2 miljoner invånare och ur invånarnas och företagens perspektiv ett gemensamt funktionellt område som ger en bra plattform för bl.a. försök inom cirkulär ekonomi och affärsverksamhet (HRM 2021). 

På ett generellt plan kan man se att städerna behöver mer och mer exakt stadsspecifik information för att veta vad som bör prioriteras och tilldelas resurser i frågor som ligger inom stadens egen beslutsmakt. Å andra sidan finns det också ett behov av regional informationsproduktion och regionalt samarbete för att förena krafter och skapa förnuftiga helheter som främjar den cirkulära ekonomin. 

Det regionala samarbetet bygger på att hitta en gemensam vision. Det är viktigt att se till att tolkningarna av de centrala begreppen sammanfaller i huvudstadsregionens städer och att identifiera städernas centrala gemensamma mål och de indikatorer och verktyg som stöder dem. I takt med att gemensamma intressen och prioriteringar blir tydligare blir det möjligt att använda resurserna mer effektivt genom regionalt samarbete och ömsesidigt lärande mellan städer. Ett närmare samarbete skulle till exempel kunna vara användbart när det gäller att utarbeta konsekvensbedömningar av åtgärder för den cirkulära ekonomin, utarbeta harmoniserade upphandlingskriterier och vidareutveckla och skala experiment. 

Referenserna

Ahola, A., Alarotu, M., Antikainen, M., Honkatukia, J., Järnefelt, V., Kapanen, J., Lantto, R., Laurikkala, M., Naumanen, M., Orko, I., Ritschkoff, A., Still, K., Sundqvist-Andberg, H., Tenhunen, A., Wiman, H., Winberg, I. ja Åkerman, M. 2020. Kiertotalouden ekosysteemit. Työ- ja elinkeinoministeriön julkaisuja 2020:13. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/162083

Alhola, K., Lankiniemi, S., Popova, M. & Yliruusi, H. 2022. Kiertotaloushankintojen käsikirja. https://issuu.com/suomenymparistokeskus/docs/circwaste_kiertotaloushankintojen_k_sikirja_18.5.

Antikainen, J., Manu, S., Laiho, A., Berninger, K., Tynkkynen, O., Leskinen, R., Lahtela, A. 2022. Esiselvitys kuntien kiritysvälineistä ilmasto- ja kiertotaloustoimiin. Ympäristöministeriö. MDI, Tyrsky-konsultointi ja Valonia.

Doughnut Economics Action Lab 2022. https://doughnuteconomics.org/stories/1; https://doughnuteconomics.org/stories/4; https://doughnuteconomics.org/stories/168

Euroopan komissio 2020. KOMISSION TIEDONANTO EUROOPAN PARLAMENTILLE, NEUVOSTOLLE, EUROOPAN TALOUS- JA SOSIAALIKOMITEALLE JA ALUEIDEN KOMITEALLE Uusi kiertotalouden toimintasuunnitelma Puhtaamman ja kilpailukykyisemmän Euroopan puolesta. https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:9903b325-6388-11ea-b735-01aa75ed71a1.0021.02/DOC_1&format=PDF

HSY 2021. Kestävän kaupunkielämän ohjelma. https://julkaisu.hsy.fi/kestavan-kaupunkielaman-ohjelma-1.html

ICLEI Circulars 2022. https://circulars.iclei.org/update/five-steps-to-achieve-circularity-in-cities/

Jokinen, A. 2021. Kiertotalous kaupungin menestystekijänä. CICAT2025 politiikkasuositus. https://www.aka.fi/globalassets/3-stn/1-strateginen-tutkimus/tiedon-kayttajalle/politiikkasuositukset/politiikkasuositukset/21_05_kiertotalous_kaupungin_menestystekijana.pdf

Jyväskylän yliopisto 2022. Donitsitalous. https://www.jyu.fi/fi/tutkimus/wisdom/donitsitalous

Nikula,T. 2022. Esitys Kiertotalous-Suomen lanseeraustilaisuudessa 27.9.2022 https://kiertotaloussuomi.fi/wp-content/uploads/2022/09/KiSu-lanseeraus-Taina-Nikula.pdf

Metsänranta, N. & Weckman, A. 2021. Kiertotalouden seudullinen mittaaminen on tärkeää mutta haastavaa. HSY:n tietoartikkeli. https://www.hsy.fi/ilmanlaatu-ja-ilmasto/kiertotalouden-seudullinen-mittaaminen-on-tarkeaa-mutta-haastavaa/

Myllymaa, T., Savolahti, H., Karppinen, T.K.M., Pitkänen, K., Salmenperä, H., Alhola, K., Vierikko, K., Silvonen, E., Seppälä, J. 2022. Kiertotalous kunnissa. https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/346166/Circwaste-raportti_Kiertotalous-kunnissa.pdf?sequence=1&isAllowed=y

Ritschkoff & Schönach 2021. https://ratkaisujatieteesta.fi/ymparistonmuutos-ja-luonnonvarat/kaupungeilla-on-keskeinen-rooli-kiertotaloudessa-ja-ilmastonmuutoksen-hillinnassa/

Satuli, H. 2019. MustRead. https://teknologiateollisuus.fi/en/node/24524

Sitra 2019. https://www.sitra.fi/artikkelit/kunta-mahdollistaa-tarkeat-siirrot-kiertotaloudessa/

Vanhamäki, S. 2021. Implementation of circular economy in regional strategies https://lutpub.lut.fi/handle/10024/163547