Avveckling av stenkolsanvändning förbättrade luftkvaliteten i huvudstadsregionen ytterligare

Nyheter 02.02.2026, 09:10
Huvudstadsregionens kraftverk har inte använt stenkol sedan våren 2025. Bild: HSY / Saija Korhonen

Huvudstadsregionens luftkvalitet var för det mesta god förra året, enligt mätningar från HRM. Luftkvaliteten förbättrades ytterligare när koleldningen avslutades våren 2025. Under vårens gatudammsäsong och på hösten när dubbdäcksperioden började försämrades luftkvaliteten dock till dålig under många dagar på grund av inandningsbara partiklar. Trafikavgaser, gatudamm och vedeldning påverkar luftkvaliteten mest.

Avslutandet av stenkolanvändning minskade halterna av svaveldioxid ytterligare

Helsingforsregionens miljötjänster HRM har mätt svaveldioxidhalterna i huvudstadsregionen sedan 1983. Den största delen av svaveldioxiden i utomhusluften har kommit från energiproduktionen och utsläpp från sjöfarten. Inom huvudstadsregionens energiproduktion används inte längre stenkol, som tidigare var den främsta källan till svaveldioxid.

Svaveldioxidens timshalter vid Berghäll mätstation år 2025. Halterna sjönk på våren när användningen av stenkol avslutades.
Svaveldioxidens timshalter vid Berghäll mätstation år 2025. Halterna sjönk på våren när användningen av stenkol avslutades.

”Svaveldioxidhalterna i huvudstadsregionen sjönk kraftigt under 1980‑talet och början av 1990‑talet. Under 2000‑talet har halterna varit låga, och i fjol vår sänkte avslutandet av koleldningen halterna till nästan nollnivå”, säger HRM:s luftvårdsexpert Saija Korhonen.

De största förändringarna inom energiproduktionen skedde under 1980–1990‑talen när avsvavlingsanläggningar byggdes i kraftverken, bränslen med låg svavelhalt infördes och användning av naturgas ökade. Dessutom har förbränning av biomassa och kommunalt avfall samt användning av värmepumpar och elpannor under 2000‑talet minskat särskilt utsläppen av svaveldioxid avsevärt. Utsläppsgränserna för svaveldioxid inom sjöfarten skärptes åren 2010 och 2015, varefter halterna också i hamnarna har varit mycket låga.

Gatudamm kan orsaka överskridanden av det nya gränsvärdet i tät trafikmiljö

Fordonparkens förnyelse och tekniker för att reducera avgasutsläpp har minskat halterna av kvävedioxid i trafiken under de senaste 30 åren. Vägtrafiken orsakar dock också gatudamm, som försämrar luftkvaliteten särskilt på våren.

De nuvarande gränsvärdena för inandningsbara partiklar, det vill säga gatudamm, överskrids inte i huvudstadsregionen. I det nya luftkvalitetsdirektivet skärps dygnsgränsvärdet för inandningsbara partiklar och antalet tillåtna dammiga dagar halveras.

”I nuläget skulle det nya gränsvärdet överskridas i många livligt trafikerade miljöer. Det är viktigt att satsa mer på att minska gatudamm så att vi kan hålla oss under gränsvärdet före år 2030”, betonar Hanna Manninen, chef för luftvårdsenheten.

Trafikavgaser, gatudamm och vedeldning påverkar luftkvaliteten mest i huvudstadsregionen. År 2025 överskreds Världshälsoorganisationens WHO:s riktvärden för luftkvalitet allmänt, särskilt i livligt trafikerade områden. Halterna av alla uppmätta luftföroreningar förblev dock under de lagstadgade gränsvärdena.

HRM:s rapport om luftkvaliteten i huvudstadsregionen år 2025 publiceras i juni 2026.

Information om luftföroreningar

Svaveldioxid i utomhusluften kommer främst från energiproduktion, fartygsutsläpp och oljeraffinaderier. Utsläppen av svaveldioxid har minskat betydligt under de senaste årtiondena, och halterna i utomhusluften är numera mycket låga.

Kväveoxider i andningsluften kommer från trafikens utsläpp, särskilt från dieselbilar och tung trafik. Av kväveoxiderna är kvävedioxid den som orsakar mest hälsoskador. Vid höga halter förtränger den luftrören och ökar andningssymtom särskilt hos barn och astmatiker.

Inandningsbara partiklar består till största delen av gatudamm som virvlas upp av trafiken och kan vara skadlig för hälsan. Höga nivåer av gatudamm påverkar särskilt personer med andningssjukdomar.

Gränsvärden definierar de högsta tillåtna hälsobaserade halterna av luftföroreningar. Om ett gränsvärde överskrids måste kommunen upprätta och genomföra luftkvalitetsplaner för att komma under gränsen.

Världshälsoorganisationen WHO har gett hälsobaserade riktvärden för halterna av luftföroreningar. Dessa riktvärden är rekommendationer och baserar sig på de hälsoskador som luftföroreningar har visat sig orsaka.

Läs mer:

Ämnen:
Luftkvalitet
,
Luftkvalitet och klimat
,
HSY-botti