Vad är luftkvalitetsindex?
Syftet med luftkvalitetsindexets olikfärgade klasser är att underlätta kommunikationen av luftkvaliteten. Indexet delar upp luftkvaliteten i fem olika klasser som beskriver luftkvaliteten med hjälp av färger och ord (se Tabellen). Indexet grundar sig på luftkvalitetens riktlinjer, gräns- och tröskelvärden samt på Institutet för hälsa och välfärd (THL) experternas bedömning av kopplingen mellan koncentrationer och hälsorisker. När luftkvaliteten är dålig, är hälsoolägenheterna möjliga hos känsliga personer. När luftkvaliteten är god eller tillfredsställande, är hälsoolägenheterna mycket osannolika.
Luftkvalitetsindexets koppling till effekter
| Luftkvalitet | Index färg | Hälsoolägenheter | Andra olägenheter |
| Mycket dålig | Violett |
Möjliga för känsliga befolkningsgrupper |
Klara verkningar på vegetation och material på lång sikt |
| Dålig | Röd |
Möjliga hos känsliga individer |
Klara verkningar på vegetation och material på lång sikt |
| Nöjaktig | Orange |
Osannolika |
Klara verkningar på vegetation och material på lång sikt |
| Tillfredsställande | Gul |
Mycket osannolika |
Lindriga verkningar på vegetation och material på lång sikt |
| God | Grön |
Inga |
Lindriga verkningar på naturen på lång sikt |
Luftkvalitetsindexet beräknas varje timme för varje mätstation. Indexet omfattar alla föroreningar som uppmätts vid mätstationen. Vid beräkningen beaktas halterna av olika luftföroreningar:
- svaveldioxid (SO2)
- kvävedioxid (NO2)
- inandningsbara partiklar (PM10)
- finpartiklar (PM2,5)
- kolmonoxid, (CO)
- ozon (O3)
- illaluktande svavelföreningar (TRS)
Ett nedre index beräknas för varje förorening som mäts på en mätstation och det högsta utgör mätstationens luftkvalitetsindex. Mätstationernas luftkvalitetsindex är inte helt jämförbara, eftersom man vid alla mätstationer inte mäter samma luftföroreningar.
Det luftkvalitetsindex som används i Finland har utvecklats av Huvudstadsregionens samarbetsdelegation, SAD (nuvarande HRM) och THL. Vårt index togs i bruk 1988 och indexet beräknat på nuvarande princip har använts i kommunikationen sedan 1993. Beräkningsgrunderna reviderades år 2002 och 2007. Indexet skiljer sig från de index som används i andra länder genom att det är timbaserat. På andra håll påverkas värdet av medelvärden från både 24 timmar, åtta timmar och en timme.
Fastställande av indexklasserna enligt koncentrationer
I tabellen är enheten mikrogram per kubikmeter (μg/m3), förutom för kolmonoxid CO (mg/m3).
| Index färg | CO |
NO2 |
SO2 |
O3 |
PM10 |
PM2,5 |
TRS | |
| Mycket dålig (≥151) | Violett |
≥31 |
≥201 |
≥351 |
≥181 |
≥201 |
≥76 |
≥51 |
| Dålig (101-150) | Röd |
21–30 |
151–200 |
251–350 |
141–180 |
101–200 |
51–75 |
21–50 |
| Nöjaktig (76-100) | Orange |
9–20 |
71–150 |
81–250 |
101–140 |
51–100 |
26–50 |
11–20 |
| Tillfredsställande (51-75) | Gul |
5–8 |
41–70 |
21–80 |
61–100 |
21–50 |
11–25 |
6–10 |
| Bra (≤50) | Grön |
≤4 |
≤40 |
≤20 |
≤60 |
≤20 |
≤10 |
≤5 |
Indikativt luftkvalitetsindex för svart kol och LDSA
Ett indikativt luftkvalitetsindex har utvecklats för att lättöverskådligt presentera halterna av svart kol (BC) och partiklarnas lungdeponerade ytarea (LDSA).
Det finns ännu inga gräns- eller riktvärden för de här luftföroreningarna. De ingår altså inte i det hälsobaserade luftkvalitetsindex som utvecklats av HSY och THL.
I tabellen är enheten för svart kol ett mikrogram per kubikmeter (μg/m3) och för LDSA en fyrkantig mikrometer per kubikcentimeter (μm2/cm3).
| Index färg | BC |
LDSA |
|
| Mycket dålig (≥151) | Violett |
≥12 |
≥120 |
| Dålig (101-150) | Röd | 7-12 |
80-120 |
| Nöjaktig (76-100)Orange | Orange |
3-7 |
40-80 |
| Tillfredsställande (51-75) | Gul |
1-3 |
20-40 |
| Bra (≤50) | Grön |
≤1 |
≤20 |