Ett modernt avloppsreningsverk byggs i Blombacken

​Vårt mål är att bygga ett effektivt och modernt avloppsreningsverk för 2020-talet. Reningsverket:

Renar avlop​​​​psvattnet allt bättre

Näringsbelastningen av Östersjön per person ska minska från nuvarande nivå. Målet är att avlägsna över 96 procent av fosforn och den organiska substansen och över 90 procent av kvävet ur avloppsvattnet. 

Reningsmålen är betydligt striktare än EU:s krav och HELCOM:s (Helsinki Commission) rekommendationer. Erfarenheter från bland annat Viksbacka reningsverk i Helsingfors bidrar till att de utmanande reningsmålen ska kunna nås på ett kostnadseffektivt sätt.

Fungerar sä​​​kert och tryggt 

Ett stort reningsverk fungerar säkrare än ett litet, eftersom dess helhetskontroll är bättre. Viktiga faktorer för ett reningsverks funktionssäkerhet är att processen är dimensionerad också med beaktande av servicesituationer, att det alltid finns funktionsklara reservanordningar och att eltillförseln är tryggad. I ett bergreningsverk hålls temperaturen jämn och arbets- och serviceförhållandena är bättre än i en anläggning under bar himmel.

Det skapas god beredskap för störningssituationer. Långa avloppsvattenledningar innebär alltid en risk, men det finns beredskap för detta i planerna. Till exempel den långa inloppstunneln som leder avloppsvattnet till reningsverket kan tillfälligt dämmas upp, vilket jämnar ut avloppsvattenmängden som ska behandlas vid reningsverket och gör det möjligt att stoppa reningsverkets funktion medan servicearbeten pågår. Det renade avloppsvattnet leds via en utloppstunnel, först till Finno och därifrån sju kilometer ut i havet. Det satsas också mycket på att utloppstunneln ska vara funktionssäker.

Använder eg​​en energi

Värmeenergi kan produceras av reningsverket utöver dess eget behov. Förutom kraftproduktion från biogas tas dessutom värme till vara från bland annat behandlat avloppsvatten. Den el som produceras av biogas från en rötningsanläggning utgör mer än hälften av anläggningens totala elbehov.  Den värme som alstras i elproduktionen och driften av stora maskiner tas till vara. Med värmen uppvärms till exempel det slam som ska genomgå rötning samt reningsverkets tilluft. 

Smälter in i om​​givningen 

Reningsverket byggs till största delen inne i berget. Markområdet ovanför bergsrummen förblir till stor del oförändrat. Efter byggtiden kan området användas på samma sätt som nu som grön- och rekreationsområde, bortsett från reningsverkets inhägnade gård. 

Reningsverkets bergsrum byggs så täta att de inte påverkar Teirmossen och vattenhushållningen i naturskyddsområdet intill Teirmossen. Den illaluktande luften från reningsverket leds via en hög skorsten så högt upp utomhus att lukten inte stör dem som bor i området eller dem som rör sig på rekreationsområdet. Reningsverkets maskiner finns inomhus främst i bergsrummen och sprider därför inget buller till närmiljön.

Vi satsar på smidig trafik och trafiksäkerhet både medan sprängningen pågår och efteråt. Under sprängningstiden transporteras laster med sprängsten ut ur bergsrummen, som mest cirka 250 laster om dagen. Efter sprängningen minskar byggarbetsplatsens tunga trafik till ungefär en tiondel av trafiken under sprängningstiden.

Då reningsverket är färdigt och i drift sköter några tunga fordon verkets slam- och kemikalietransporter dagtid. I anslutning till reningsverket har en mottagningsplats för slam från slambrunnar planerats, eftersom lukten från slamhanteringen kan minimeras vid reningsverket. Till området kommer det att som mest köra några tankbilar i timmen med slam från slambrunnar.​​