Vi rengör avloppsvattnet effektivt

​​Huvudstadsregionens invånare och företag producerar ungefär 130 miljoner kubikmeter avloppsvatten per år. Avloppsvattnet leds genom avloppsnätet till reningsverken för behandling innan det returneras till vattendragen. HRM:s två avloppsreningsverk, i Viksbacka i Helsingfors och Finno i Esbo, sköter om behandlingen av avloppsvatten i huvudstadsregionen. Byggandet av Blombackens avloppsreningsverk har inletts.

Rengöringen sker med en biologisk-kemikalisk metod, där slam och biogas uppstår som sidoprodukter. Slammet raffineras till mylla och gasen används som energikälla. Renat avloppsvatten leds genom en tunnel till det öppna havet.

Utöver avloppsvatten som uppkommer i vardagsbruk i hushåll, förs även industriavloppsvatten och annat avvikande avloppsvatten in i avloppen. Att leda dylika vatten in i avloppen kräver tillstånd och ett avtal om industriavloppsvatten.

Avloppsrening är en viktig del av skyddet av kustvattnen och Östersjön eftersom avloppsvattnet före reningen innehåller rikligt av näringsämnena fosfor och kväve, som skulle förorsaka kraftig övergödning om vattnet leddes direkt ut i havet.

Begränsningar på avloppsrening har förordnats både i EU:s direktiv och i nationell lagstiftning. Därtill är avloppsreningsverken skyldiga att uppfylla de reningsverksspecifika miljötillstånd som Miljöcentralen övervakar.

​Fast avfall bort frå​n avloppsvattnet

I mekanisk rengöring avlägsnas fast material från avloppsvattnet. Till dessa hör bland annat sand, grus, fett och annat blandavfall. I vattenförsörjningen används termen rens för blandavfall. 

Det är viktigt att avskilja rens och sand genast i början av processen för att ämnen som inte hör till avfallsvattnet inte ska störa rengöringen av vattnet eller skadaa utrustningen. Enbart i huvudstadsregionen släpps varje år över en miljon kilo överflödigt material ner i avloppen.

Till den mekaniska rengöringen hör även försedimentering, där de mer finfördelade fasta ämnena avlägsnas, och belastningen minskas och utjämnas inför nästa behandling, den biologiska behandlingen.

​Under den kemisk​a rengöringen avlägsnas fosfor

Avloppsvatten innehåller rikligt med fosfor. Ämnet kommer från människors mat och till exempel tvättmedel. 

Vid den kemiska rengöringen läggs järnsalt, det vill säga  järnsulfat, i avloppsvattnet. Detta fäller ut fosforet i vattnet till så kallat biofosfor som sjunker till sedimenteringsbassängens botten och blir en del av slammet. Slammet från bassängens botten samlas in för vidare behandling.

​Bakterie​r är effektiva

Den biologiska rengöringen av avloppsvattnet sker genom att bakterierna i avfallsvattnet utnyttjas. Vid den biologiska rengöringen leds luft i form av små bubblor in i vattnet, vilket luftar det. Detta leder till att bakterierna i avloppsvattnet börjar föröka sig. 

Därmed skapas aktivslam, och i och med att bakteriemängden ökar konsumerar de de organiska ämnena i avfallsvattnet. Samtidigt frigörs kväve ut i luften i form av kvävegas.

Efter det här leds vattnet till eftersedimentering, där slammet sjunker till bassängens botten och det rena vattnet blir kvar i bassängens övre del. Slammet samlas in och den största delen av det återvinns för den inledande delen av den biologiska reningsprocessen. På så sätt är bakterierna omedelbart färdiga att börja arbeta igen. Det vatten som gått igenom sedimenteringsbassängen är tillräckligt rent för att släppas ut i havet. En liten del av slammet avlägsnas fortgående under processen och förs vidare till slambehandling.

​Avlägsnande av kväve ​är en biologisk process

Bakterierna i aktivslammet konsumerar även kväve när de växer. Största delen av kvävet avlägsnas dock när bakterierna omvandlar det till kvävegas.

Största delen av kvävet avlägsnas under aktivslamprocessen. Vid Viksbacka fortsätter reningen med ett biologiskt kvävefilter och verket avlägsnar kväve betydligt effektivare än vad dess miljötillstånd förutsätter.

​Rötning produc​erar biogas

I avloppsvattenreningen utnyttjas organiska ämnen i slammet genom rötning. Rötning är en process som sker i en syrefri miljö, där en del av det organiska ämnet i slammet bryts ner ännu mer. Denna process skapar biogas, eller metan, som samlas in på bägge reningsverk. 

Av biogasen producerar vi fossilfri, det vill säga koldioxidneutral, el och värme för användning i anläggningen.

​Av slammet prod​uceras biogas och mylla

Efter rötningen komposteras slammet och raffineras till mullprodukter. Detta släpper ut de organiska ämnena i slammet och deras fosfor- och kväveinnehåll i kretsloppet på nytt.​