Anpassning

Klimatförändringens effekter är redan synliga i huvudstadsregionen. Värmeperioderna har blivit vanligare och vintrarnas snöperiod har förkortats. Översvämningarna förväntas öka i och med att havsnivån stiger och nederbörden ökar.

Anpassning till klimatförändringen avser de metoder och sätt, med vilka man kan förbereda sig för effekterna från klimatförändringen samt minska samhällets och miljöns sårbarhet för dem. Den globala uppvärmningen orsakar förändringar i förekomsten av extrema väderfenomen och ändrar förhållandena direkt och indirekt över en längre tidsperiod. Anpassningsåtgärderna minskar och förmildrar skadorna från dessa förändringar och främjar människornas, samhällsområdenas och miljöns funktionsförmåga och resiliens.

Anpassningsplaneringen börjar med en identifiering av klimatriskerna och en bedömning av sårbarheterna. År 2016 utarbetades en översikt för huvudstadsregionen, som innehåller information om effekterna från klimatförändringen baserat på IPCC:s, dvs. Förenta nationernas mellanstatliga organisations femte utvärderingsrapport. Översikten förnyas år 2022 när IPCC:s sjätte utvärderingsrapport har slutförts.

Anpassningen till klimatförändringen förutsätter att alla verksamhetsområden i städerna samarbetar. Klimatförändringen och dess effekter måste beaktas såväl i stadsplaneringen och byggandet som i utvecklingen av social- och hälsovårdstjänster. Grönstrukturen spelar en viktig roll i samhällenas klimathållbarhet: den hjälper till vid hanteringen av dagvatten och vid skyddandet mot värmeböljor.

Ledning och övervakning av anpassning i huvudstadsregionen

Visionen för strategin för anpassning till klimatförändringen i huvudstadsregionen är En klimattålig stad – framtiden byggs nu. I strategin anges följande utgångspunkter för anpassning:

  • Begränsningen av klimatförändringen är en primär fråga i regionen. Det är också nödvändigt att anpassa och förbereda för effekterna av klimatförändringen. Begränsnings- och anpassningsåtgärderna måste samordnas.
  • Anpassningen till klimatförändringen är en central utgångspunkt i planeringen av samhällen, förvaltningen av byggande och utvecklingen av tekniska nätverk.
  • Huvudstadsregionen är en föregångare när det gäller att anpassa sig till klimatförändringen.
  • Den offentliga sektorn är proaktiv när det gäller att bygga upp samarbetet med intressenter och stärka organisationernas gemensamma klimatkompetens.
  • Städer och samkommuner delar information om god praxis gällande beredskap för klimatförändringen.
  • De operativa riskerna från klimatförändringen beaktas i städernas beredskapsstrategier.
  • Den offentliga sektorn främjar anpassningsforskning som komplement till kunskapsbasen.

I programmet för hållbart stadsliv föreslås nya regionala åtgärder för anpassning till klimatförändringen. Åtgärderna betonar utvecklingen av grönstrukturen i hanteringen av klimatrisker, samt delning och förmedling av anpassningsinformation till regionens invånare.

Städerna i huvudstadsregionen är involverade i Borgmästaravtalet för klimat och energi (Covenant för Mayors for Climate & Energy), som kräver att man utarbetar en åtgärdsplan för hållbar energi och ett hållbart klimat. Åtgärdsplanen innehåller också en sårbarhetsbedömning och ett fastställande av åtgärder för anpassning till klimatförändringen.

HRM övervakar genomförandet av anpassningsstrategin. Uppföljningsrapporterna innehåller information om de åtgärder som städerna, HRM och HRT vidtagit för att främja anpassningen till det föränderliga klimatet och förbereda sig för extrema väderleksförhållanden.

För att förstå behovet av anpassning och anpassningsåtgärdernas effektivitet har man i huvudstadsregionen utvecklat indikatorer för anpassning. Indikatorerna är uppdelade enligt Europeiska miljöbyråns (EEA) uppdelning

  1. riskfaktorer / väderfenomen,
  2. exponering,
  3. anpassningsförmåga samt
  4. kombinationsindikatorer för sårbarhet.

Det finns också en femte kategori i EEA-uppdelningen, det vill säga indikatorer för känslighet eller sårbarhet, men dessa har ännu inte särskilt definierats för huvudstadsregionen.

Indikatorerna för anpassning utvecklas och kompletteras enligt övervakningsbehoven. En del av indikatorerna kan uppdateras oftare, men största delen är sådana att förändringarna är synliga först på längre sikt eller det är svårare att få tillgång till övervakningsdata.

Varma dagar
Årlig regnmängd
Störtregn
Snömängd
Temperaturväxlingar kring noll grader
Antal invånare i områden med havsöversvämningar. Översvämningsfrekvenser 20, 50, 100 och 250 år
Byggnader i områden med havsöversvämningar. Översvämning med hundra års frekvens.
Antal byggnader i områden med flodöversvämningar. Översvämningsfrekvenser 20, 50, 100 och 250 år
Områden som är ogenomträngliga för vatten och växttäcke Huvudstadsregionen
Översvämningar i blandavloppsnätet
Översvämningar i blandavloppsnätet
Gröna tak
Sårbarhet för varmt väder