Uppgifter om byggmöjligheterna i regionen
HRM (tidigare SAD) har sedan år 1991 samlat in uppgifter om byggnadsmarkreserven i huvudstadsregionen på planeringsenhetsnivån. Tidigare insamlades dessa s.k. RAMAVA-uppgifter en gång per år i form av tvärsnittsuppgifter ur kommunernas basregister. I fortsättningen sammanställs uppgifterna ur det Regionala basregistret (SePe). Information som insamlats på detta sätt publiceras för första gången hösten 2010. Uppgifterna om byggnadsmarkreserven insamlas planeringsenhetsspecifikt och totalt hör över 56 000 planeringsenheter till RAMAVA. Koordinaterna för planeringsenheterna ingår i materialet och uppgifter kan därför presenteras på kartunderlaget. Efter behov görs översikter över byggmöjligheterna i regionen i form av sammandrag av materialet.
Byggmöjligheterna som finns utanför de detaljplanerade områdena kommer också att utredas utgående från generalplanerna och delgeneralplanerna. I fortsättningen kommer dessa att införlivas med RAMAVA.
Markreserven för bostadsbyggande
Markreserven för bostadsbyggande var på lagakraftvunna detaljplaner totalt 6,5 miljoner våningskvadratmeter i början av år 2000. Av detta hade en tredjedel eller 2,2 miljoner våningskvadratmeter planlagts för byggande av flervåningshus och de resterande två tredjedelarna (4,3 miljoner våningskvadratmeter) för småhusbyggen. Av möjligheterna att bygga småhus fanns cirka hälften på tomma eller nästan tomma tomter och hälften utgjordes av kvarstående byggrätt på byggda tomter.
Reserven för flervåningshus på lagakraftvunna detaljplaner motsvarade behovet av bostadsproduktion för ca fem år enligt den byggtakt som hölls på 1990-talet. I Helsingfors var största delen av reserven för byggande flervåningshus i stadens ägo och reserverad för byggarna.
I början av år 2000 fanns, utöver de ovannämnda, i detaljplaner, som var under beredning ytterligare 0,5 miljoner våningskvadratmeter för flervåningshus och 0,2 miljoner våningskvadratmeter för byggande av småhus. Detta motsvarade det ungefärliga byggbehovet för ett år.
Markreserven för arbetslokalsbyggande
På motsvarande sätt fanns det i lagakraftvunna detaljplaner 12,2 miljoner våningskvadratmeter samt i planer, som var under beredning 1,2 miljoner våningskvadratmeter byggrätt reserverade för arbetslokaler. Cirka hälften av reserven för byggande av arbetslokaler eller 5,7 miljoner våningskvadratmeter var reserver för industri- och lagerbyggen. Reserven för byggande av affärs- och kontorslokaler var 3,8 miljoner och för offentligt byggande 2,7 miljoner våningskvadratmeter.
Årliga förändringar
Under 1990-talet skedde inga större förändringar i den totala markreserven för byggande, men platserna för reserven växlade i takt med hur planläggningen och byggandet framskred.